Jag har kastat bort Decos bästa kong! Stor sorg och bedrövelse härskar i Småland. Skulle bara slänga den jättelångt in i skogen och få till ett litet uppletande. Tog i allt vad jag hade och kongen for sådär tio meter upp och lindade sig runt en tallgen. Där hänger den så prydligt och flinar... Jag försökte kasta pinnar på den, men min kastförmåga lämnar en del i övrigt att önska... Deco trodde matte hade fått spelet...

Annars så har vi faktiskt spårat också. Jag la ett sådär fyrahundrameters med tre pinnar och slut i den fina mossaskogen. Gick kanoners ända till första vinkeln, då visste Deco benhårt att vi skulle rakt fram. Inte ringa, flamsa runt och leta, nä, han visste att spåret gick rakt fram! Jag följde med honom en bit och tänkte att han kommer väl på att det är fel, men nähä då, han var helt säker... Till slut gick jag tillbaka och sade till honom att spåra, och då gjorde han det. Där han skulle. Plockade pinnar och spårade så bra så! Man kan undra vad han höll på med i början, jag undrar om jag håller på att träna upp en eftersökshund....? Det behövs visserligen, men det kan

någon annan pyssla med. HJÄLP!

Länge har jag tänkt att det vore himla kul att köra sök igen, men jag hade nog tänkt börja med spår i alla fall!