Vilken härlig dag det var i dag! Perfekt träningsväder, sol och lagom blåsigt. Jag, Samuel och jyckarna drog till klubben. Mycket folk och hundar var det där, trevligt! Jag började med att lägga ett vinkelspår (många vinklar m.a.o.) till Deco. Det fick ligga i drygt en timma och sedan gick vi. Tur jag hade snitslat vid vinklarna! Det är han inge´ bra på. Hade Deco fått bestämma så hade han genat tvärs över alltihop till slutet :( Funderar allvarligt på att inhandla en böttchersele. Han vindar och vindar och vindar. Hundskrälle! Får man använda en böttchersele på tävling?

Alla pinnarna markerade han i alla fall :)

Lydnaden gick suveränt ända till jag fick för mig att köra framförgående utan dragning... flera gånger också... Gick bra till en början och sedan bara sämre och sämre. Jag slutade innan jag flippade ur helt. Tog en paus och hämtade riktningspinnarna. Sedan körde vi lite grisframförgående och slutade när vi var sams och nöjda! Jag blir så sur... på mig själv. Varför slutade jag inte när det gick bra? Nä, bara prova en gång till... trött jag blir på mig själv då!

_

Samuel och Preben tränade lydnad, P börjar bli riktigt duktig på ligg :) Samuel lade ett 50 m. spår med leksak och gotteburk i slutet. Det gick jättebra, men det kändes lite kort så Samuel lade ett 150 meters i bananformat. Det gick faktiskt ännu bättre! Både Samuel och Preben var sååå nöjda och glada med det :)

Jag hotade med att jag skulle byta hund med Samuel, Preben vindar nämligen inte ett dugg. Kan det bero på att han inte har en anatomi som inbjuder till det? Man kan inte göra annat än att spåra när man redan har näsan i spårhöjd :) Tyvärr gick inte Samuel med på det bytet...

Vi kom med på första spårtävlingen i oktober så här ska tänas framförgående (a la hawaii) och vinklar!

I dag gratulerar vi syrran Vickulas Mocca som är uppflyttad till lägre spår!!!

I går var Classe träningsvärd på måndagsträningen så passade vi förstås på att träna. Vi började med skott. Tolv st. smällde Classe av medan Deco och jag tränade. Mest FF och plug. Tyvärr såg Deco när Classe gick iväg så han hade full koll på var skotten kom från och vem det var som sköt. Han reagerar vid skotten, inte så att han blir rädd mer gasad... Mer träning på längre avstånd.

När skjutandet var klart drog vi ca 100 vändor framförgående. Jag började med att lägga in en halt innan han fick springa och hämta bollen. Det behöver vi träna mer på, annars var själva gåendet jättebra :)

Budföring till Mats blev det också ett par vändor. På den första blev det ett slarvigt fotsittande, dvs. snett, den andra rundan var bättre. Deco vet helt klart vad det är för moment på g. Nästa gång ska jag ha en kommenderare innan jag skickar honom. Tjuvstarten hängde i luften...

Platsliggning, apportering och mer skott blev det också innan vi tog en fika.

Preben var också med och jag kunde inte hålla mig så vi tränade lite positioner vi sidan. Det är dösvårt att mecka in honom till sidan och sedan sätta honom på rätt ställe. När han har huvudet i rätt position bredvid och han sedan sätter sig så hamnar han en halvmeter för långt bak! Det blir väl så när man har en sådan kroppsform som han. Vi lekte med snörbollen också. Det gillar han. Intensivt och stadigt grepp och han släpper inte i onödan! Vi övar på "loss" ;)

Här hemma verkar Preben ha hittat sin plats i flocken. Han gillar alla, men tyr sig fortfarande mest till mig. Han kommer bra överrens med Deco och skulle det vara på gång att hetta till, så säger Deco "äh kom, vi leker i stället" och sedan är det avklarat.

Deco har också lugnat ner sig sedan Preben kom. Det blev lite hastigt och konstigt för honom med först kennelläger och sedan försvan Lippan. Dessutom bytte jag foder i den vevan också. Deco blev helstirrig där ett tag, nervös, orolig och inte alls sig lik. Jag trodde det var högenergifodrets fel, men det var nog saknaden efter Lippan. Han är mycket lugnare och mer harmonisk nu sedan Preben flyttade in. Tack för det ditt lilla sviiin :) Och tack Malin som vågade låta oss ha honom! Vi är helt sålda på koftor!

I dag var det svinottan som gällde. Elitspårtävling på klubben och tre av familjens medlemmar tog sig ut i skogen på morgonen för att lägga spår och ta emot tävlande vid spårslutet.

Spåret som Linda och jag har gjort fick beröm. Det uppskattas förstås. Hoppas att det inte bara berodde på att det gick så bra och att alla pinnar hittades ;)

Lydnaden blev en långdragen historia och resultaten imponerade inte, med ett par undantag, bla. en stoor rottweiler som var både pigg och alert. Kul att se.

För övrigt tycker jag att om din hund inte klarar av att det går förbi två hundar på behörigt avstånd när du tävlar så borde du träna på det!

Deco fick träna på att titta på. Det behövdes verkligen. Han lyssnade på TL och var på G hela tiden. Det vill jag inte veta av, så han fick inte träna när det var slut, eftersom det var det han förväntade sig. Däremot så körde vi uppletande i uppletanderutan som var vallad och klar. Nya grejor för Deco var det också. Tre grejor kom in rätt snabbt, men vi behöver träna på att han ska ut på djupet... Blir till att valla lite korridorer tror jag...?

Preben fick också träna... på att inte skälla i bilen, på att tigga korv (det får man när man är på utflykt),  på att hundar som inte ser ut som honom eller Deco också får finnas! Det var väldigt jobbigt för lilla Pölsegubben, han har sovit som ett litet svin sedan vi kom hem. Som lök på laxen så åt han upp både frukosten och middagen i dag :) Kanske man kan smyga ner några extra kulor i skålen i morgon...

Trött är jag, så medan resten av familjen är på Mamma Mia tänker jag tillbringa kvällen på sofflocket. I morgon är Classe träningsvärd på klubben så då ska vi ut och träna. Tar väl en sväng om järnhandeln och inhandlar skott till pickan som numera finns på klubben :D

Dvs skogen. Fy fan vad äckliga de där älglopporna är! De vidriga krypen är nästan värre än fästingar.

I helgen snitslade vi ett elitspår till vår tävling på söndag. Jyckarna var med och röjde järnet. Preben är för go´, han kutar sitt fortaste och hinner ändå inte ikapp Deco. Men han kan smyga och gömma sig, och då får han tag i en intet ont anande kelpie! Nåväl, jag lyckades tappa mina "solglasögon", sådana som man klämmer fast på brillorna (specialgjorda, 500 pix). Lika bra att försöka hitta dem någonstans i mossan, och förstås lägga spår till Deco. Jag gick hela elitspåret, med spetsvinkel och allt, lade ut fyra pinnar + gotteburk. Som extra slut hade jag en hel låda med köttbullar + boll. Liggtid drygt en timma och naturligtvis regnade det till och från.

Jag började med att göra ett kort upptag i rutan, inte för att vi har tränat särskilt mycket på det. Och det märktes, Deco fattade ingenting. Han hittade spåret i alla fall och vi tuffade i väg. I första vinkeln tappade han och ringade lite. Andra vinkeln var så klockren att jag kunde jublat högt, om jag inte varit så upptagen med att flåsa...

 Spetsvinkeln var mycket förvirrande, där fortsatte han bara rakt fram. Jag stannade bara kvar och till slut redde han ut det också. Det är inte så mycket rena vinklar i vårt spår men rätt mycket krokigheter på sina ställen. Deco fixade allt detta så bra :) Efter fjärde pinnen hade jag tänkt sela av och låta Deco frispåra i förväg till sitt smaskiga slut. Men han kändes fräsch och ville i väg så han fick fortsätta att släpa mig efter sig i linan. Det gick bra det också :) Alla pinnarna markerade han också, de två första tog han upp och de två sista stannade han bara vid. Jaja, han var väl lite trött, huvudsaken är att han markerar dem.

Så i dag har Deco haft elitspårspremiär :) Det tog 30 minuter och då hade jag bara fyra grejer, som jag visserligen tog det lite lugnt vid, men hur ska man hinna runt ett elitspår med åtta pinnar?

Jag hittade faktiskt solglasögonen också. De låg vid bilen, en halvmeter från stället där jag fikade medan spåret gottade till sig. Tur jag inte körde över dem med bilen!

I måndags var vi på klubben och tränade. Jag var träningsvärd och fick agera störning åt P som var där också. Vi tränade metallapporten, pl u g, inkallning (hastighet), FF (uthållighet) och skall (uthållighet). Funkade!

Samuel och Preben ägnade sig åt positionsträning, stanna kvar och inkallning. Han är så duktig lille Preben, bara man visar honom vad man vill och är snabb med berömmet så fattar han snabbt.

                                  **************************************

Avslutningsvis så får ni lite bilder på när Deco spårade ett tävlingsmässigt appellspår hemma på åkern (fast det var Classe som gick ut det). Det gäller ju att träna nu när jag har anmält oss till appelltävling!

Deco spårar...

Hittar pinne:)

Får belöning!

Skönt att Aika kom hem igen välbehållen. Många hemska tankar om vad som kunde ha hänt far igenom huvudet på mig. Då kan man tänka sig hur det var för Sigrid. Hua!

Pia hade en originell idé om det här med hundträning... Tänkte inte på det...  :)

Det är lite synd om Preben. Han får inte göra som han vill nämligen! Inte hoppa ur bilen när man vill, måste hoppa in i bilen fast något annat är roligare. Gillar inte att vara ensam, bara i vissa speciella fall. Tex. så går det utmärkt att vara alldeles ensam i grannens trädgård med grannens hund! Har man så stora lurar borde man höra när någon ropar på en, men icke då! Vi har mååånga hål i häcken som behöver täppas till. Och nästa gång det dammsugs tänker jag inte ta hänsyn till Prebens ovilja mot dammsugaren. Han får stanna inne!

Dessutom så är det så att rullar man sig i äckligt, stinkande mög så får man stå ut med att badas!

Svärföräldrarna har kommit på oväntat besök. Som alla andra tycker de att Preben är en kul prick, som ser rätt egen ut :) Och mycket lugnare än Deco! Nähä :)

Deco och jag spårade i går. Jag hade planer på att få till ett litet upptag från vägen, så jag började att gå en lång bit längs med den. Vinklade precis vid sjökanten, satt en stund i mossan, lade ut en pinne och började sedan leta mig tillbaka mot bilen. Naturligtvis hade jag inte gått där jag trodde och avslutade spåret med att korsa mitt eget spår där upptaget skulle vara. Så trött jag blev på mig själv! Svettig som en räv var jag också, det var inte direkt platta marken bredvid sjön. Efter lite överläggningar med mig själv bestämde jag mig för att prova och se hur det gick. Jag släppte på honom som vanligt och struntade i upptaget.

Naturligtvis blev det tilt i Decos näsa. Han ville gå det färskaste spåret, bakåt! Det fick han inte, och efter lite bry så gallopperade han i väg på "rätt" spår. Markerade pinnen, hade stort huvudbry vid vinkeln vid sjön, löste det och spårade jättebra ända till spårkorsningen. Då skulle jag lägga mig i och "hjälpa" honom lite åt rätt håll...  bara det att han var rätt hela tiden vilket bevisades av att han kom med gotteburken i munnen!

Håhåjaja, jag lärde mig en del av det spåret. Hoppas Deco gjorde det också!

är hemma välbehållen igen!! Härligt med lyckliga slut :)

Aika försvunnen!

Sigrid skriver:
Aika försvann igår (9/9) kl 18:45 i närheten av Postterminalen i Tomteboda, Solna, på gränsen till Stockholm. Vi var ute och gick när vi fick två lösa schäfrar på oss. Aika lyckades slita sig lös ur halsbandet och flydde i riktning mot Essingeleden/stan med hundarna efter sig. Schäfrarna kom tillbaks efter en stund men Aika har inte synts till sedan dess.

Snälla, har ni sett/hört något, kontakta Sigrid på 08-345448 / 070-9642403
alternativt Björn 070-3249517   http://www.kajko.nu/

SPRID VIDARE!!!!!!!!

Förutom att det händer något med mina barn eller min man kan jag nog inte tänka mig något värre än att hunden försvinner. Jag kan bara sitta i Småland och hålla tummarna för att det ska gå bra.

                                           ************************

Annars händer det inte så mycket på hundfronten. Träningsmässigt alltså. Det komplicerar saker och ting lite när man har en hund som vill ut och träna med matte, och en hund som absolut inte vill bli lämnad ensam. Vi får väl lägga om schemat lite, men vi har inte kommit in i någon bra modell än. Jag brukar träna med Deco på promenaderna. Tar jag med mig Preben så går det inte att träna. Dessutom vill jag inte ta med Herr P, han tycker nämligen att jag är hans bästa person och Samuel finns väl bara nätt och jämt. Därför försöker jag att göra så lite kul grejer som möjligt med honom. Helst vara en del av möblemanget, så det roliga händer med Samuel.

Vi var på klubben i måndags i alla fall. Försökte mig på stegen... det gick inge´ vidare. Hög är den och långt mellan stegen var det också. Vi gav upp och övade gå sakta på balansbommen i stället.

Annars gick allt jag gjorde väldigt bra; hoppapport med både trä och metall, snabb inkallning, tungapporten kom in i gallopp och näsan sattes på vid vittringspinnarna :) Kanske jag borde börja träna sådant som inte är så bra: kryp, fjärr och framförgående. Jag har fortfarande ingen bra plan för det där gåendet och fjärren har jag förstört med klickern :(

Samuel och Preben ägnade sig åt skogspromenad, lek och träning av "hur man uppför sig på verandan när det kommer en hund och går förbi"

så är det mer inspirerande att blogga när man har något nytt att skriva om. Deco är min lilla solstråle, men det friskar upp med lite nytt i familjen.

I går kväll prövade Preben med att försöka yla tillbaka sin matte :( Han smet också ut genom dörren och sprang bort och kollade om hennes bil stog kvar... Inte utan att man tycker synd om den lilla korven som plötsligt befinner sig i en helt ny värld. Natten var också lite orolig. Han ylade några gånger och Samuel berättade att nu är det "natti natti". Preben var inte helt övertygad...

I dag verkar han mer tillfreds. Så pass säker på tillvaron att han tyckte det var dags att pinka in reviret inomhus lite :( Då fick han en jädrigt sur Helén efter sig och förhoppningsvis gör han inte om det!

Det finns både för -och nackdelar med att få hem en lite äldre hund. Revirpink är ju ett exempel på det senare. Dessutom har han redan vanor och ovanor. Det är skönt att slippa valppassandet, men samtidigt är han inte lika angelägen om att vara till lags och smälta in som en valp brukar vara. Att Deco och Preben är relativt nära varandra i ålder får vi också ta med under ev. nackdelar. Sedan är det underbart att han vet vad han heter, kommer när man ropar, kan gå i koppel och kan stå stilla när man torkar tassarna :D

Den första tiden får Samuel och Preben ägna åt att lära känna varandra. Sen börjar de nog pilla med lite träning också. Man får det lite på köpet när man bor i en hundträningsfamilj :)

Vi tog en lång runda på elljusspåret efter utflykten till stan. Det blev ingen miljöträningstripp, man får tänka på att ungen måste hinna tillbaka till skolan och fysiklektionen :) Nåväl, skogen var en riktig höjdare. Båda hundarna hade mycket att styra med, Deco måste pinka in alla Viktiga Ställen, och Preben måste pinka över Decos alla Viktiga Ställen. Dessutom var Preben tvungen att springa ifatt Deco till alla Viktiga Ställen. Det var rätt mycket slipsvarning på den lille dansken till slut. Avslutningsvis tog de ett riktigt superrace i och runt den stoora vattenpölen vid stora grustaget. Det måste kännas surt att jaga någon så snabbt man kan, och den jagade springer lite på halvfart och pekar finger åt en. Dessutom måste Preben nästan simma där Deco bara skuttar lite. Men danskar är ihärdiga, och Deco blev väl lite väl nonchalant för till slut fick Preben tag i honom på bästa boskapsvallarvis! Ett rejält nyp i hasen! Triumf!