Det är jobbigt med valp. I alla fall en viss valp... Bruno har börjat visa sitt rätta jag. De första dagarna var han så timid och snäll... Han är fortfarande ganska snäll, men inte särskilt timid.Det är fullt ös från morgon till kväll och jag har börjat inse att det kommer inte att gå så bra om vi inte inför lite regler! Till exempel så får man INTE leka med Preben heeela dagarna. Man får inte heller bita katten varje gång han råkar gå förbi. Man måste också lära sig vad ordet NEJ betyder! Det är inte det lättaste, Bruno är nämligen envis som en röd gris.

Det finns potential :)

Vi har så klart börjat med lite träning. Mest ägnar vi oss åt Tadaa: metallapportering! Nej faktiskt blir det mycket avslappning. Annat som förekommer är; "om du slutar hoppa som en galen guttaperka så ställer jag ner skålen med din mat", och så tränar vi förstås på att komma när vi ropar. Han kommer alltid när jag ropar, ropar någon annan i familjen så måste han tänka på saken först, det kan kanske hända att hans matte försvinner... hemska tanke!

_

I går hade vi besök av en vuxen och två barn. Det tyckte Bruno var jätteläskigt. Han gick fram och hälsade, men svansen var inte på topp om man säger.. det gick över efter en stund i alla fall :)

Medan vi satt ute och pratade hade Bruno ett gammalt märgben. Han lät det ligga en stund och då kom Preben och tyckte att han kunde ta benet. Jädrar vad förbannad Bruno blev; komma här och sno ben! Preben markerade lite snällt att det faktiskt var hans ben nu, och gick sedan i väg med sin skatt. Då fick han en skitförbannad brunråtta efter sig! Trots att Preben försökte med lite subtila signaler om vem som ägde benet så hjälpte det inte ett dugg. Efter en kraftigare markering så fick Bruno finna sig i att hämta ett annat ben. Han har humör grabben! Sa jag att han var envis...?

Tack Preben för att du hjälper till med fostrandet :)

_

Som en liten ängel

I dag har vi varit på klubben och hämtat snitslar till tävlingsspåren vi ska fixa i morgon. Så klart blev det lite träning också. Deco fick mest fila på ff, stegförflyttningar och inkallningar utan ställande. Vad det var skönt att träna med goa Decogubben. Och vad glad han var över att få greja och träna med sin matte :) Det har blivit mycket Bruno ett tag nu... och inte så mycket Deco alls :(

Under tiden jag och Deco tränade så ägnade sig Bruno åt att slå volter i kopplet tillsammans med husse. Fast jag tror inte husse voltade så mycket ;)

Inkallning (eller kanske budföring)

Samuel och Preben tränade också

Vi passade också på att skjuta. Classe gick i väg in i skogen och vi var på planen och spankulerade omkring. Det var inga problem alls :)

Vi avslutade med ett dopp i ån för Deco och Preben. Härligt! Det är väldigt strömt i ån så Bruno fick inte bada. Han fick öva sig på att sitta i bilen och vänta, det tyckte han var en väldigt onödig övning :(

När vi kom hem var till och med Bruno lite trött :)

I går for vi till Kumla och hämtade Bruno. Redan efter två mil blev vi försenade. En stor schäfer spankulerade omkring på vägen och en lastbil framför oss missade precis att köra på den. Vi kunde förstås inte låta bli att ta hand om den, och efter diverse telefonsamtal till polisen (som inte hade tid att hämta den), dörrknackningar och efterforskningar på ICA så dumpade vi den till slut. Fastbunden i en flaggstång med min gamla spårlina fick den vänta på Farbror Blå. Ja, vi frågade folket som ägde flaggstången först :)

Hemresan från Kumla gick utan problem. Det tog några mil innan Bruno kunde slappna av och sova, men när han väl somnat så var det lugnt sedan. Här hemma serverades käk och sedan var det ingen som orkade vara uppe längre. Bruno orkade förstås, han hade ju sovit i flera timmar på vägen hem...

Han fick några stolleryck i vår säng innan han lugnade ner sig och jag förpassade in honom i buren. Vid fem i morse tyckte han att det var dags att gå ut. Efter en snabbkiss och lite övertalning gick han med på att sova en stund till :)

Deco tycker att Bruno är fullständigt onödig! Han kan gärna åka tillbaka igen så fort som möjligt! Preben verkar tycka att valpar är helt OK. Han tvättar och pysslar med honom och kan gärna tänka sig att leka lite också.

Bruno verkar tycka att de stora grabbarna är lite väl burdusa när de håller på som värst, då är det tryggast att sitta mellan mina fötter och titta på.

Bruno träffar Sture

som är en mycket snäll katt!

Det finns några saker som Bruno tycker är väldigt onödiga! Den allra värsta, hittills, är att ligga stilla när någon ska plocka en fästing! Vara i buren är inte heller populärt... men efter en stund så funkar det också.

Mat är inte onödigt! Klappar, kel och pussar är livet på en pinne! Maskrosfjun, spårpinne(!) och hoppa högt är andra roliga grejer i Brunos liv just nu :)

Torsdag till söndag har vi tillbringat på klubbens spår och skyddsläger. Vi tillhörde förstås spårfolket. Instruktör i spåret var Maria Wiveg från Mallekrafts kennel.

Torsdagen inleddes med lunch och presentation innan vi drog ut i skogen för att Maria skulle inventera spårstatusen hos oss. Alla lade ett hundrameters med en pinne, spetsvinkel och slut. Deco spårade spetsvinkel som om han aldrig hade gjort annat. Vi hann också med ett 200m precisionsspår. Förutom att Deco fastnade i spetsvinkeln så gick det lysande!

Fredagen tillbringade vi på lydnadsplanen. Alla fick leka med hundarna, med och utan leksak, och så körde vi ff eller lf beroende på hur långt man hade kommit. Decos ff var tydligen strålande. Inget att anmärka på... Vi körde ett kryp också och det var också "perfekt".

Challe och Spicy leker

Vi fick tips på hur man kan börja träna framåtsändande, rutan, apportering och Deco fick några vändor på stegen. Det var bra, nu vet jag att han kan ta sig över någorlunda så det är bara att fortsätta träna.

Jag ville ha tips på vittringsapporteringen. Först berättade jag hur vi har tränat hittills (godis mellan pinnarna för att sätta på näsan), som ju faktiskt har fungerat, men nya tips är väl alltid bra?  Detta tyckte inte Maria lät som ett bra sätt att träna vittringen på = Ut med en pinne i högt gräs som Deco glatt hämtade. Två pinnar i högt gräs och Deco tog första bästa. Massa pinnar i högt gräs och Deco hämtade snällt in allihop utan att ens fundera på att lukta på dem. "Leta" betyder nog "ut och hämta vilken jädra pinne som helst..." Jag tror att jag tränar om det på mitt gamla sätt!

Lördagen tillbringade vi i skogen. Upptag stod på shemat. Deco fick ett åt varje håll. På första höll jag emot när han ville gå fel och då gick han förstås rätt. På det andra fick jag order om att släppa linan och då stack han glatt i väg åt fel håll. Vi gjorde om och då gick han förstås rätt... Kanske lite träning a la Fia?

Linda och jag vallade en uppletanderuta och Deco fick sex grejer utlagda. Han hämtade in fyra och sedan bröt jag. Vi har inte tränat uppletande på evigheter och jag ville mest se vad vi behöver träna; föremålshantering, grejer i högt blåbärsris och raka skick!

Efter lunchen lade jag ett rakt spår genom uppletanderutan. Vi tog det direkt och det gick jättebra. Han hade lite bry med alla korsande spår, men han löste det bra tycker jag.

Linda och jag lade också ett paralellspår till Spigge och Deco. Deco tyckte det var rätt intressant att hålla reda på vad Spigge hade för sig, så vi kom lite efter och då gick det mycket bättre. Vi hade korsat spåren också och det var inga problem alls :)

Spigge är på G

I går var det dags för lydnad igen. Jag var trött som en gnu och tog sovmorgon. Vi missade platsliggningen med skott, synd men jag orkade bara inte. Budföringen var vi med på och det är nog Decos kuligaste moment! Springa som en dåre är livet! Vi behöver träna skott under passivitet! Det håller på att bli för kul när det smäller... Egen picka är på G :)

Vi körde en runda apporteringsdirigering och kan konstatera att Deco inte riktigt har begripit själva dirigeringsdelen av momentet. Fick lite tips på hur det kan tränas så det är bara att öva...

Kanske vi behöver konsultera högre makter... ;)

Det var ett trevligt läger med god mat och trevliga människor. Jag ville ha mer drag i linan och större noggrannhet i spåret. Drag i linan har jag fått, herregud vad han sliter! Spåra i kärnan vet jag också hur jag ska träna nu.  En heldag till i skogen hade inte suttit fel, men det blir det kanske nästa gång :)

 I dag gör vi så lite som möjligt för i morgon smäller det!

I helgen hade vi fint besök av Pia. Ska en kofta (Preben) på utställning så passar det bra att få en annan att gosa med i stället.

Prebens utställningsäventyr den här gången resulterade i en 2:a. Så kan det också gå. Det är konstigt att man kan få cert på ena utställningen och en 2:a på den andra. Så mycket har inte förändrats med Preben sedan November... Jag begriper mig inte alls på det där med utställningar!

Deco har många beundrare

För övrigt har vi varit en runda till i luktlabbet. Det gick alldeles lysande. Deco visste precis vad han skulle göra och gjorde det koncentrerat och noggrant. Det var bara jag som tappade greppet lite om klick, belöningar och tempo. Phu, det är inte lätt det där!

Ett framtida projekt med labbandet är att se om vi kan få Deco att specifikt intressera sig för fotdoft, och på något klurigt vis (som jag överlåter till Nettan tills vidare) föra över det till spårandet.

Det där med att få Deco intresserad av fotdoft är i verkligheten redan klart; det finns inget bättre än Husses fötter när han kommer hem från jobbet! Men vi ska styra upp det som vi vill ha det och det är det som är utmaningen i det hela. Spännande att se hur det blir, det är ingenting som förstör något annat i alla fall och D tycker att luktlabbet är en riktig höjdare :)

Vi har också provat på trädspår och spår med luftvittringsfrestelse på håll. Båda sakerna gick utmärkt.

 _

I går var vi på klubben och tränade lydnad. Efter en riktigt miserabel regndag så blev det en underbar kväll. Enda nackdelen var att småkrypen började titta fram. Ett tips till spårlägerdeltagare är att ladda upp med rikliga mängder mygg- och knottmedel!

Lydnaden fungerade bra. Borde gneta mer ff men det är inge´kul! Hoppas på lite inspiration även till lydnad på lägret.

Patrik hjälpte mig att sätta upp rutan när D "inte såg". När jag sedan skickade honom på rutan så var han tvungen att kolla in konerna :(

Vi började också träna lite kryp med sväng. Mycket mystiskt till en början, men rätt så snart fattade Deco att det hade något med bakändan att göra och så gick det i alla fall att flytta ett steg åt sidan. Han är så underbart smart min Snufsegris!

_

Det är nu bestämt vilken valp som blir vår. Får jag lov att presentera Bruno 6 veckor

7 v

Valpväljandet har Fia skött om. Skönt att jag inte behövde vara med och göra det. Jag hade aldrig kunnat bestämma mig! Bruno är tydligen skönt social, kampar som en liten jävel :) och protesterar ljudligt när det inte blir som han vill! Det ska bli så kul att träffa honom! Bara en vecka kvar nu...

Nu har vi hälsat på i Nettans luktlabb. Hon har Sveriges (eller kanske världens) första Granbarkborrehund, schäfern Meja.

Jag vet inte så mycket om granbarkborrar, men de gillar väl träd och det är inte bra för virket. Meja är en av deras värsta fiender :)

Superproffset Meja

I dag fick Deco prova på att lukta i burkar. Fy tusan vad kul det var! Det tyckte vi båda två. Själva arbet utövades på ett bord framför en rätt skramlig anordning med burkar i olika hål. Deco brydde sig varken om att vara på bordet eller att det skramlade. Det enda som var lite läskigt var att han klämde näsan lite när jag flyttade burkarna till ett nytt hål. Det minskade inte hans lust att fortsätta, han bara aktade sig lite...

Till att börja med ägnade sig Deco åt att krafsa, slickas och vara allmänt krumbuktig. Med lite hjälp så hajade han rätt snart att han skulle använda näsan och hittade Frolicburken varje gång :)

Han fick störningslukter också; grankåda och död kanin... inga problem. Deco var sååå duktig och sedan vi kom hem har han varit sååå trött :)

Främmandet har rest och vardagen är tillbaka, tillfälligt, de kommer tillbaka till helgen...

Vi ägnar oss mest åt att mysa runt och njuter av försommaren och det tidvis fina vädret :)

Jag hade anmält till klubbens lägre/högretävling den 7/6. Trodde väl inte direkt att jag skulle komma med på den första tävlingen. Nu gjorde jag ju det och det gick så bra som det kan göra :) Funderade ett tag på att testa på högre, nu när jag ändå var anmäld ;) men det skippar jag. Det behövs funktionärer till tävlingen och så har jag Bruno att ta hand om också. Vi är inte heller riktigt färdiga för högre, minst sagt... :)

De inplanerade lydnadstävlingarna skippar vi också, det är nämligen valphämtarhelgen! Det kommer väl fler tävlingar ;)  Och genast gick träningslusten och gömde sig i en mörk vrå.

I dag var vi hos Sofie (och Carina) och tränade. Carina delade med sig av framåtsändandeträningstips (phu, vad långt), och minsann kom det inte lite träningslust krypande.

_

Vi har mycket underliga prylar i Småland.  Tysk sommarstuga?

Man kan undra vad detta ska vara till? Fint är det i alla fall tycker jag.

Detta är Klavreströms Bruksmuseum. På nedervåningen finns en massa grejer från bruket; järnspisar och sån´t. Och på övervåningen tadaaa: en tennishall!!

I bland tränar vi bredvid kvarnen.

Efteråt är det skönt med ett dopp

Av någon anledning är det kul att ta kort på hundar som skakar sig...

Lite snyggare :)

tillfällen man inte kan låta glida sig ur händerna, fast tidpunkten kanske inte är helt optimal. Ett sådant tillfälle har hastigt och lustigt uppenbarat sig, jag menar förstås familjens tillökning. Om ca tre veckor flyttar det in ytterligare en kelpie till familjen. Arbetsnamnet för tillfället är Bruno.

Ja Biggan, vi var helt nöjda med hundbeståndet som det var, men i bland får man gripa tillfället i flykten ;) Det ska bli spännande med en ny liten chokela´råtta!

  Bruno?

 har snott (flåt´) bilden från Evas sida.

Deco och Preben är lyckligt ovetande och har mest bry med vem som äger alla kuliga vedträn som plötsligt ligger utanför huset. Vi slängde ner så mycket som fick plats i källaren och Deco vågade nästan komma in till mig genom fönstret. Bäst var ändå att ligga utanför och kolla läget.

Träningsmässigt händer det ingenting :(

Vi gottade oss åt framgångarna ett tag och sedan fick vi oväntat besök i torsdags när svärföräldrarna tyckte det var lagom att dimpa ner... I morgon ska Samuel konfirmeras, främmandet åker på måndag och sedan kanske man får tid med hundträning igen. Vi ska bl.a hälsa på i Nettans luktlabb, det blir spännande!

Sedan är det födelsedagsdags och därefter spårläger och kanske spårtävling och lydnadstävling.... Och vips är det dags att hämta B. Phu!

fortfarande priset för helgens bravader i form av huvudvärk och migrän. Det är skillnad nämligen, och ingen hit att ha båda samtidigt. Men på sätt och vis är det värt det, i alla fall när det gick så bra :) Tack för alla grattisar, det hjälper till att bota huvudvärk!

 _

Jag lärde mig en del grejer på spårtävlingen. Framför allt så kan jag både lita på och läsa Deco när han spårar. Det känns skönt! Sedan behöver jag inte rusa runt spåret som en jädra gasell. Det känns i benen... men det gav oss förstås lite extra tid att leta efter slutet....

Jag är inte något konditionsfenomen direkt och det måste jag också försöka göra något åt... usch vad tråkigt! Kommentera nu inte en massa om cigaretter, jag veeet!

Det var mycket roligare att tävla bruks än lydnad! Och det beror inte på att det gick så bra med brukset, jag hade en helt annan känsla redan när vi åkte till tävlingen. Visst var jag nervös, men det kändes också som att det skulle bli roligt att tävla. När vi åkte till lydnadstävlingen var det bara nervöst!

När det gäller lydnaden så är jag jättenöjd med att vi fick så bra poäng på krypet :) Det har vi verkligen trälat och det var kul att det tydligen har funkat.

Platsliggningen gav mig rysningar. Positiva sådana! Efter fjärde skottet så lade Deco ner huvudet och såg ut som om han tänkte somna. Visserligen var det stekhett och han var säkert trött efter spåret, men så hade han inte gjort om han varit orolig för skjutandet. Känns så skönt! Nu får vi inte glömma bort att underhålla det också.

Nu ska vi väl sätta i gång med framåtsändandet och uppletandet... :) och gneta vidare med fria följet, skall, HOPP, störande roliga, tävlingsledare, avslut och allt annat som ständigt behöver förbättras och underhållas.

Det får bli i morgon, i dag ska jag betala tillbaka all underbart värdefull hjälp jag fick förra veckan på måndagsträningen! Tack Christina och Andreas, hoppas vi ses i kväll!