kul att du undrar V  Det har bara varit lite mycke´ ett tag, tyvärr inget hundrelaterat, och det märks! Både på att bloggen är full av spindelväv och hundarna är helt nuts!

Jag har alltid tyckt att vi har hundar (Deco) som fixar en tids overksamhet väldigt bra utan att flippa ur. Antingen har vi inte varit så overksamma som jag har tyckt, eller också blev det lite för bra nu. De är nämligen helt bananas. I alla fall de bruna... mest D. Bönan är en riktig kanonjycke, och det inte bara för att han inte exploderar i tid och otid  

Rundor blir det förstås, men nästan ingen träning, särskilt inga spår. Älgjakt, sjukdom och andra aktiviteter har gjort att vi inte hunnit med det på ett tag. Blir det något så är det ett litet pass uppletande. BORING!! tycker de bruna om det. De vill ha meeer!

Så länge ingenting händer så är det rätt lugnt, men minsta lilla förhoppning om aktivitet gör att (i alla fall Deco) exploderar! "Ja! Äntligen! Kom igen! Nu sätter vi igång!" - Nej lilla gubben, jag ska bara ut och hämta posten...

Den här helgen är det syskonträff med Brunos syskon i Karlstad. Jag önskar så att jag kunde varit med och träffat alla hans syskon och ägare! Den här helgen har vi i stället, för jag vet inte hur många år tillbaks, hjälpt till på Den Stora Utställningen I Växjö. Tack gode Gud för torrt väder! Det gick tydligen för det mesta att gå ut och rasta hunden i dag!

Jag hade lovat att hjälpa till halva dagen, pallar inte mer, och därefter stanna så länge jag orkade. När jag väl meddelade att jag tänkte åka så hade en del av de som skulle vara med hela dagen redan åkt  . Med andra ord behövdes jag... Classe har hjälpt till hela dagen fast han är sjuk (feber och ont i halsen, hans tur nu). Han ville gärna också åka hem lite i förtid. Tack vare snälla klubbkompisar som hoppade in extra så kunde vi åka hem lite tidigare. GulleSamuel stannade kvar. Han är en riktig klippa!

Men fast vi har gjort så gott vi har kunnat, och stannat så länge som möjligt så har i alla fall jag skitdåligt samvete! Känner mig så fruktansvärt otillräcklig, och önskar samtidigt att jag också kunde tänka mer på mig själv. Samuel och Classe ska jobba på söndag också. Om jag repar mig på en dag (har i och för sig aldrig hänt) så måste jag kanske hoppa in för Classe, om han fortfarande är sjuk.

-

Hur som helst så var det väldigt trevligt i Tipshallen i dag. Mycket kul finns det att titta på. Särskilt lilla oavbrutet bjäbbande Buster och hans matte med guldskorna. Kanske inte så mycket Buster som pjucken! 

Eller små barn utklädda till vuxna, som tydligen behövde fixas till minst lika mycket som hunden = junior häändling!

Värst var nog damen som inte orkade gå tillbaka och hämta sin nummerlapp, och därmed bli insläppt i hallen igen efter rastrundan "jamen, då får hunden kissa inne då" sa hon, vände på klacken och gick! 

Eller ett gäng fantaster (ni vet, sådana där med snäv kjol, högklackat och blus! Inte skjorta alltså, utan bluuus) som högt uppe under taket, tittandes ut genom restaurangens fönster, minsann kunde tala om vilken av pudlarna där nere i ringen som var bäst! Nickade och hummade snusförnuftigt att domaren kunde sina saker när h*n valde "rätt" hund som vinnare, men kunde inte reda ut om det var dvärg- eller toypudel som visades

-

Jag fantiserar om att jag och hundarna ska kunna ta oss till klubben för lite träning och förhoppningsvis ett par spår i morgon. Går inte det får jag väl försöka få till något här hemma... gissa vem som också har ont i halsen?

sjuk  Segaste förkylningen i mannaminne. I alla fall mitt. Än har jag inte börjat grymta, så det är väl inte flunsa. Kanske någon slags fluss?  

Hundarna får nöja sig med rundor, inte med mig, så träning blir det bara lite i köket. Mest position med Bönan. Han kan jättefint om man bjuder på pannkaka, fläskfilé eller något annat gott från bordet.

Regnet öser ner, jag längtar till sommaren

Bloggagratis har blivit bloggplatsen och tycker tydligen plötsligt att det är lämpligt med reklam  Det är inget de berättat om, än mindre frågat om det är ok? Reklam kan man väl eventuellt stå ut med om det inte vore för att det kostar att ha en massa bilder i bloggen. Betala och stå ut med reklam?  Dessutom segar det sig och strular heeela tiden!

Blogga utan bilder är trist. Särskilt när man har så söta hundar som jag!

Undrar hur det där blogtown egentligen fungerar?

kronor!!!!!! Det är vad det kostar att plocka bort ett märgben från en viss liten kelpies underkäke.

Det var förstås lilla Bönan som råkade ut för detta i går. Han tyckte inte det var något särskilt med det, han gick så glatt omkring med sitt ben. Han hade kört in halva underkäken i "hålet" och det satt benhårt (haha) fast. När jag upptäckte det och försökte få bort det så bet han tag och kampade om det i stället...  Jag slängde mig på telefonen till underbara grannen/veterinären, kanske hon kunde hjälpa B att få loss benet? Hon var precis på väg till jobbet på

och jag och Bönan fick skjuts dit. Classe hade förstås bilen...

Resan till Växjö gick ganska bra, Bönan hade ett par panikattacker på vägen, men lugnade sig ganska snabbt. När vi väl kom fram så blev det där monstret i ansiktet lite väl obehagligt och han fick riktig panik. De såg oss från fönstret och kom och mötte oss redan vid dörrarna in till kliniken. Naturligtvis var han tvungen att vägas... försök med det, när hunden INTE är still utan bara försöker få bort det som sitter fast i ansiktet! Vi fick det till 13,5 i alla fall och sedan var det rakt in i ett behandlingsrum för snabb sövning.

Tio minuter senare var det klart! De hade lirkat ut det och käken och alla tänderna var OK. Skönt! Gick så snabbt alltihop att jag inte ens hann fota eländet!

Bönans uppvaknande var däremot lite traumatiskt. Han ylade och sprattlade oavbrutet. Tydligen sitter stressen som han hade när han sövdes kvar. I vanliga fall så ger de lugnande innan sövningen, men det fanns inte tid till det i går... Classe hade vid det här laget kommit och hjälpte mig att hantera en hysterisk, icke närvarande Böna. Det underbara ögonblick när han mitt i ylandet fick in i huvudet att hans bästa HUSSE var där var rörande. Så lycklig han blev! Därefter gick det ganska fort att vakna.

Vi har varit lite slarviga med miljöträningen och inte besökt djursjukhuset i normalt tillstånd. Fy på mig! Det tog vi igen efter uppvaknandet.

Det gäller att kolla allt!

Vid vägning utan ben i käften så vägde han 12,9. Nu ökar vi nog på maten lite...

-

På kvällen var det måndagsträning på klubben och jag och Deco åkte dit. B skulle ta det lite lugnt, så han fick inte följa med.

Vi åkte tidigt, så planen skulle vara ledig för framåtsändandeträning. Började om på mitt "gamla" sätt. Det gick urbra! När Decos favvo Alexandra kom så var det däremot svårt att gå rakt... då hade vi en liten kris, men det kändes som om vi jobbade oss igenom den och kom ut nöjda och glada på andra sidan

Ett uppletande blev det också. Deco har alltid letat grejer hur länge som helst, men på sista tiden tycker han att det räcker att hämta tre st. Då är det nog slut, tycker han. Vi synretade lite (i kolmörkret) och sedan gick det bra att hämta det sista.

Trevligt var det som vanligt på klubben numera. Jag kände mig inte riktigt bra och hade tänkt åka hem tidigt, men prata och dricka the´går ju alltid.

Bönan hade tillbringat sin kväll i exil med att sitta vid dörren och pipa. Jättejobbigt att inte få följa med! Det pinsamma i historien med Bönan är att jag visste att detta kunde hända. Sett på TV. Men glömt bort  Blev en dyr läxa, och inga nya skor till Helén på länge

I dag är det extra synd om mig. Det som var på väg i går har brutit ut och jag är sjuuuuuk!! Feber, halsont och elände. Edvin är också hemma och febrar sig och klagar (nästan) lika mycket som jag, så nu får vi väl mysa i soffan en stund.

Tack för grattisar!

Det finns inte så mycket att rapportera från Småland. Älgjakten pågår för fullt och vi tillbringar större delen av rundorna på fälten. Vågar tusan inte sticka in näsan i skogen så här års

I går styrde vi kosan mot klubben för lite lördagsträning. Kom lagom till plats med skott. Härligt! Deco låg på en kant och det funkade utmärkt. Gick och gömde mig efter ett par skott och det var inga problem med det.

Därefter gick det mesta åt helvete! Försökte börja träna på fullt fokus under ff. Deco fattade ingenting! Han visste att jag ville något, men inte vad och blev helt blockerad. Då gjorde jag misstaget att plocka fram den förbannade klickern! Det blir ju så tydligt och bra då *dryper av ironi* Lyckades förstås klicka precis när han tittade bort   Två gånger dessutom!! Blev vansinnig på mig själv och Deco tyckte nog mest att vi skulle åka hem...

Struntade i fokusträningen (och klickern ) och försökte köra lite framåtsändande i stället. Gick åt helvete det med!!! Jag har försökt att träna om det på ett annat vis här hemma, och det funkar INTE! Får fram precis de beteenden jag inte vill ha. Suck!

Deco fick sätta sig i bilen en stund medan jag resonerade med övriga tränande (tack!) och tog en kopp kaffe. Sedan fick Bönan komma ut och lufta sig lite. Vi körde det vanliga d.v.s fot, sitt kvar, ligg kvar, inkallning och lite metallapportering. Han hämtar gärna metallen, och träapporter också, men fattar inte att jag vill att han ska hålla fast den en stund hos mig. Han vill gärna spotta ut den så fort som möjligt. Vi får klura lite på det...

Annars var han duktig och gjorde allt det andra bra. Eftersom det förekom skyddsträning inte så långt från oss så tycker jag att han fokuserade rätt bra. Men det är klart; när någon hojtar eller en stor schäfer sätter i gång och skälla, så är det inte så lätt att komma i håg att det var apporten man skulle hämta

Deco fick träna lite till, kändes inte så värst att åka hem när allt hade gått så dåligt... Vågade mig på lite hoppande och kryp åt alla håll. Det gick utmärkt   Trälade lite med tungen också, men det började bra och blev sämre efter hand... FF på det vanliga viset gick helt ok, så känslan när vi åkte hem var bra i alla fall.

Konstigt nog så är det så att ju mer jag tränar desto sämre går det. Jag försöker träna in momenten så noga som det bara går så att det ska bli rätt från början. Vi kommer till en punkt när utförandet är OK och då vill jag försöka fila på lite detaljer och då blir det mesta fel och momentet blir mycket sämre än det var från början......

Det här blev inget positivt inlägg, men så får det vara! Vi kommer väl igen så småningom, men tävling blir det nog inte förrän till våren. Lika bra det, jag känner att jag kliver med raska steg in i vinterkoman och det mesta är ganska trist just nu. Edvin är sjuk med feber och allt. Classe och jag känner oss inte heller så raska men Samuel han bakar tårta, bara för att han har lust, så i dag blir det gott fika minsann

-

Det är fint med höst!

-

Bönan tyckte inte alls att det var för kallt med ett dopp trots att det blåste halv storm! Såå skönt att sola sig efteråt.

-

Spanar....

-

Det gäller att hålla reda på var man sätter tassarna i steniga Småland. Både Deco och Bönan tycker att det är roligast att leka där det är krångligt... gulp!

I lördags tog vi en tripp till Örebro för MT och exteriörbeskrivning av Deco. Förutom att man är tvungen att åka innan solen gått upp så gick resan bra. Det tar en stund att åka och även om vi stannade och rastade jyckarna så tyckte de väl inte att det var så kul att tillbringa så mycket tid i bilen. Med andra ord var både Deco och Bönan fulla av energi när vi kom fram.

Vi hann gå med och kolla på en hund innan det var vår tur. Alltid bra att kolla in vad som ska hända innan det är dags.

Det började struligt. Både jag, en av domarna och till slut Classe fick hålla på en bra stund innan vi hittade Decos chip. Den där avläsaren tycker inte Deco är något vidare, men han accepterade snällt att alla höll på och grejade med honom. Själva testet gick väl bra, tror jag. Han lekte och kampade bättre på 40 meter än på fem. Hade jag hållt truten så hade han hamnat "bättre" på samarbete-förare. Sprang fram till "lilla bytet" och när det inte rörde sig så nosade han bara på det. Letade i en minut efter att det försvunnit in i röret.

Trumgubben (som heter något annat nu för tiden, socialt samspel?) blev han mest förbannad på, och det tog en liten stund innan han fattade att det var en människa. Synd att de ska ha det där skynket på sig. Sådana lekar som han försökte bjuda upp till har vi lekt länge här hemma. INTE för att "träna" mentaltest, det har bara blivit så. Det är en av Decos favoritlekar, men vi spökar ju inte ut oss

Skrammel och dumpe blev han lite rädd för, men det gick snabbt över med lite hjälp. Figurraden brydde han sig inte alls om.

Dagens läskigaste var släden. Den blev han riktigt förbannad på! Men ändå på ett sansat sätt, sa de efteråt. Jag vet inte, jag stod mest och tittade rakt fram...

När det var dags för skotten så var han riktigt på G. När de sköt så hoppade han till och hade nog gärna sprungit bort till skytten om han varit lös. Kampandet under skott var inga problem alls.

Under våren tränade vi mycket skott i samband med budföringen. Budföring är det roligaste Deco vet, och jag tror att det är därför han gasar när det skjuts.

Hur som helst så klarade han mentaldelen med 420 poäng. En av domarna sade att han tyckte Deco var en bra hund. Sansad och med väl anpassad aggressivitet. Kul att höra, men testet är mest intressant ur avelssynpunkt, för min del är det ingen skillnad, han är fortfarande min Snufsegris.

Jag tyckte att han reagerade ungefär som jag hade trott att han skulle göra. Förutom att han blev så förbannad. Det finns lite mer av det än jag trodde. Vill ni veta protokollet i detalj så kan ni kolla på Vickulas.

Efter mentaltestet var det dags för exteriörbeskrivningen. Det gick också bra. Han är för hög, 52cm, och smal, men ser trots det ut som en kelpie.

Därmed erövrade han sin första titel - KORAD. Vi hoppas att det blir fler titlar så småningom...

När allt var klart fick Bönan komma ut på Örebro BK:s gigantiska plan och träna lite. Han var också ganska gasad, men fixade den nya miljön bra. Vi tränade lite kontakt, inkallning, platsliggning och ff.

Deco fick också träna lite. De hade en övningsstege (låg) i metall som han traskade över några gånger. Ink, ff, dumrutan drog vi också igenom innan det var dags att börja färden hemåt. Underbart vackert var det hela vägen hem med träd som sprakar i höstens färger. Jag hade lust att stanna och fota hela tiden, men då hade vi väl inte varit hemma än.

Vi var hemma vid sju, 12½ timmar efter att vi åkte, och beställde thaimat från Klavres egen restaurang. Det smäckte vi i oss till fotbollsmatchen mot Danmark. Jag hörde att vi förlorade. Själv såg jag inte mycket av tillställningen eftersom jag somnade i soffan så fort jag ätit klart...

_

Gårdagen var seg! Trött som en gnu och ont överallt hade jag efter resan, men vi styrde ändå kosan mot klubben och genomförde en träningstävling i högre klass. Det var jättebra ordnat med både TL och domare. Eftersnack med träningstips fick vi också. Tack Kerstin och Greger som ställde upp och fixade det! Nu har vi lite att gneta på till våren.

Jag har fortfarande inte bestämt mig för om jag ska anmäla mig till en tävling eller inte. Lydnaden känns ganska bra, men det är ju det där förbenade spårandet som ska till också... och Öland är svårt! Säger de...

_

Vill bara tala om att vi har sådana här i trädgården!

Hösten har varit fin

_

Nu var det ett tag sedan jag skrev något så det får bli en sammanfattning. Hemskt vad tiden rusar i väg. Om vi börjar med helgens begivenheter så tillbringade vi den på klubben. I lördags var det KM i lydnad och då var vi förstås med. Skojigt nog så var det både nya och gamla medlemmar som var med och tävlade. Det verkar som om vi kanske börjar få lite snurr på aktiviteterna igen. KUL!

För oss gick KM:et så bra att vi visst vann  med 186p.

Massa tior fick vi och det är förstås kul, men jag stör mig ofantligt på betyget 7,5 på linförigheten. Jag fattar inte vad det är som händer så fort vi går in på en tävling? Deco tappar fokus och position och det ser bedrövligt ut. Uppenbarligen!

Vi körde ff både före och efter tävlingen och då satt det som en smäck. Antingen har det med kommenderingen att göra, eller också kan jag inte gå riktigt när det är tävlingsdags. En kombination av båda sakerna kanske...? Hur som helst är det störande!

Vi har spårat en del också, förstås  Deco får träna upptag med och utan vidhängande spår och Bönan får "bara" spåra. Inga nya sensationer att berätta om där. En dag när vi spårade på klubben så var det några som pangade hej vilt med bössorna, så då fick vi skotträning samtidigt. Jättebra! och ingen av hundarna brydde sig.

*

På träningen i måndags bjöds det på uppflyttningstårta

Den var både proffsigt snygg och god! Edit och Lillemor huserar numer i lägre klass spår! Bra jobbat!

-

Den gulliga lilla valpen som bor här håller sakta på att förvandlas till en marodör av värsta sort! Han är fortfarande ganska gullig...

... men borta är tiden, och friden, när han låg och sov när inget annat hände, när jag satt vid datorn t.ex Nu sover han minsann inte i onödan. Dessutom ska han ha något att tugga på hela tiden. Jag trodde det skulle bli lugnt på den fronten nu när han tappat tänderna. Det har snarare blivit värre!

Han börjar dagen med att släpa upp matskålen (av keramik) högst upp i trappan och sedan ligger han och gnager på den... Glasljusstakarna har jag också hittat där, i trappan alltså. Fint uppställd med ljuset kvar inuti. Andra favoriter är byrån i hallen, mattan i trappan och fjärrkontrollen... Suck!

Försöker lära in det mycket användbara kommandot "gå och lägg dig". Då ser han ut som om jag hade slagit honom och kryper sakta ihop på det alldeles för hårda golvet. Enligt Bönan går det bara att ligga på golvet om man har något mjukt under sig.

Och det är inte alltid man har Deco till hands som liggdyna.

Det ligger nog i släkten, brorsan Bozz har en hel rottis att gona in sig på  Dessutom har han vunnit snyggpris! Grattis till BIR brorsan!

_

Till sist vill jag bara tala om att vi har Smålands största lönn i trädgården. Vi gillar den alla tider på året, utom på hösten. Det blir en del att kratta... om man nu gör det, kan ju låta maskarna ta hand om löven också.  Innan man krattar (eller inte) kan man ta lite färgglada höstkort på jyckarna.

Bönan på språng

Kolla, de posar!!

Deco får inte vara med Preben och Bönan och leka

Det kan vara fint i skogen också så här års. Gillar solmossan!

Samma mossiga skogsbacke. Lekte lite med en bild på Deco.

Det är sååå kul att fota och greja med bilder. Önskar jag kunde mer...

I går blev Bönan hela sex månader gammal. Var tar tiden vägen? Det går ju fort när man har roligt, och det kan jag väl säga att vi har haft den här tiden som B har bott hos oss.

Han är fortfarande ganska envis och tycker saker, även om det där gälla skällandet numer bara visar sig när vi leker. Skönt.

Fortfarande är det lite amöba över honom i bland. Han bara glor som om han endast förfogar över ett par hjärnceller, och de har aldrig hört ordet "sitt" förut...

I dag började skolan på allvar för Bönan! Nej så allvarligt var det inte, men vi körde ett pass med uppletande. Upptäckte genast att det inte var så smart att lägga ut något som B kunde uppfatta som en leksak. Det tog en väldig tid att leka färdigt där borta och sedan komma till mig. Annars funkar det där med att komma och lämna grejer till mig ganska bra.

Det var kanske egentligen mest Deco som behövde träna upplet, så medan han körde fick B sitta uppbunden. Inte alls poppis! För att inte tala om när Deco fick belöning = djupt orättvist!!!

Vi höll till i skogen bredvid gjuteriet och det både lät högt och luktade illa. Det var inget som bekom Bönan i alla fall. Inte Deco heller, men han är ju van.

_

Vi har förstås spårat lite också sedan sist. För ett par dagar sedan fick jag med mig Classe till skogen. Då blev det både upptag och spår. Deco var jätteduktig! Jag tror faktiskt det hände något den där dagen när han inte fick vara med. Nu tog han samtliga fyra upptag åt rätt håll. På tre av dem så gick han fel först och vände sedan. Det gör mig inte så mycket, då GÖR han ju något, analyserar och tar ett beslut! Bara han inte går fel för långt...

Bönan spårade sitt sämsta hittills. Mitt i spåret var det något annat som var hemskt spännande att lukta in. Noooga... Jag har ingen aning om vad det var, men vi kom vidare till slut i alla fall. Han spårade inte alls dåligt, man inte som han brukar. Han hittade dock alla apporterna. Dessutom hittade han skit, som han tyckte han kunde få smaska i sig, men NIX!

_

I går tog vi en runda på åkern för lite snygga sex-månaders bilder.

Snygg vet jag inte precis, men den var i princip den enda som inte var helt suddig.

Fick till en skaplig huvudbild i alla fall. Den där valpen som satt så fint och tittade in i kameran för ett par månader sedan har flyttat, så man får vara nöjd med det lilla.