I går lade jag spår i grustaget. Terrängbyte och vinklar stod på programmet. Många underlag blev det; sand, skog, asfalt, skog, asfalt, skog, grus, gräs och till sist skog. Två pinnar + slut. 400 meter ungefär.

Det var meningen att spåret bara skulle ligga en liten stund, typ fem minuter. Det blev inte så eftersom jag hittade en ny rastrunda så fick det i stället ligga i 45 minuter. Asfalten var inte heller inplanerad från början, men va´ fan, man kan ju prova!

Det gick sååå bra! Sand och grus var inga problem, asfalten däremot var sehr skummisch. Inte så konstigt, det var första gången. Deco tog sig över vägen i alla fall och kollade noga på andra sidan efter fortsättningen. Efter vägen i blåbärsriset låg första lilla pinnen och som han letade efter den! Det tog en liten stund, men han hittade den till slut. Skönt att han inte gav upp! I skogen går han med en ryslig fart. Men rätt :) Tog vinklarna klockrent och hamnade vid asfaltsvägen igen. Fortfarande skumt, men det blåste motvind där så vi tog oss över fort och lätt.

På gruset hade han en behagligare tempo, noga och koncentrerat. Men tyvärr så missade han pinnen :( I gräset och skogen gick det som tåget igen och slutpinnen hittade han också, duktigt, den var nämligen nertryckt under mossan och blåbärsriset till hälften.

Spårförmågan är det inte något fel på. Lång lina fungerar bättre än kort, i alla fall när jag vet hur spåret går. Pinnarna tar han om han bara får korn på dem.

Nöjda och glada tog vi en liten tur till jättepölen för lite vattenrace innan vi åkte hem för att kolla hur Preben hade skött sig i buren medan vi var borta... Rätt bra visade det sig. Han hade bara dragit in ett helt lakan genom gallret. Ville väl ha en huvudkudde :)

_

Måste berätta om klippen på Kosta Outlet också: en stickad tröja som hade kostat 1.199:- köpte jag för 160:-!!!!!!!

Dessutom köpte vi en jacka till Edvin för 150:- som hade kostat 699:- Sådana affärer gillar jag :)