Vi är hundvakt igen. Och också. Det räcker tydligen inte med dubbla labbar, vi har haft en liten goldenvalp, Micke, hos oss i dag. Deco, Lippan och Micke fick följa med till klubben. Den där sökgruppen har långsamt tunnats ur så mycket att det inte är någon ide´ att hålla på. Tråkigt, men Deco är inte så gammal än och vi har fullt upp med spåret. Sök kan vi kanske köra om ett par år. Vi är några som brukar träffas och träna i alla fall och i dag blev det spår för nästan hela slanten.

Alexandra lade ut ett spår till Deco med två burkar, två pinnar och en gorilla. Snitsel vid apporter och vinklar. Under tiden fixade jag ett spår till Lipton. Han har inte gått ett ordentligt spår på flera år så jag gjorde det lätt... eller kanske inte... Lyckades lägga en pinne i en vinkel... *skäms*

Förutsättningarna för att spåra var väl så där, det var dagen efter stormen "vad den nu heter" och ganska friska vindar fortfarande.

Decos spår var långt, sådär 800 m. Han tog upp första burken HURRA! Missade första pinnen, tog upp! andra pinnen, hittade den kuliga gorillan som lät om man tuggade den på magen! Hittade sista burken, och tog upp den också! Sammanfattningsvis så var han ju duktig, men vägen dit var både lång och krokig. Ett par rejäla tapp, men han hittade rätt igen. Jag försökte verkligen att inte styra honom. Det lyckades jag nog med, han gick så mycket i vind att vi kom till tex. gorillan vinkelrätt mot hur spåret låg. Jag sa till Alexandra att stoppa oss om vi hade gått av spåret mer än hundra meter, men det gjorde hon inte. Tack Alexandra för att du följde med och tack goa Samuel som tappert plockade snitslar och dessutom hade bakat en god kaka till oss allihop!

Innan vi spårade körde vi igenom lydnadsettan. Linf. artar sig, koncentrationen håller längre och längre. Kom på att jag inte har tränat nåt´ på språngmarschen. Men det orkade jag inte ta itu med i dag, men jag lade det i minnesbanken till nästa pass. Deco kunde alltihop, men hakade upp sig lite på pl.u.g Det blev stående i stället, så det fick vi mecka lite med.

Lippan förvånade mig igen. Den hunden kan ju inte spåra! Trodde du ja, sa han och klippte spåret rakt av. Iver, blåst och kanske vinkelpinne gjorde att han missade första burken och första pinnen. Andra pinnen och bollen var inga problem. Kanske man kunde ge sig på att tävla med honom också någon gång i framtiden, om inte Alexandra vill!