I dag har vi varit och röntgat höfter och armbågar. Patellorna kollade vi också. De var ok.  Enligt veterinär på kliniken såg både höfterna och armbågarna också bra ut. Vi kan ju bara betala och sedan vänta och se.

Tydligen klarar sig kelpar med lite mindre sedering än andra hundar. Jo tjena, det hade aldrig Deco hört talas om... Vi började lite stilla med en dos för tio kilo. Han vägde 18,7kg. Det hände inte ett dugg. Två sprutor till och han hade fått sedering som en hund på 28 kg!! Och konstigt nog var han inte särskilt slapp för det...

Däremot är han jätteslö nu. Det har varit en lugn kväll :o) Det gillar vi just i dag eftersom vi har fint främmande av labbarna Spigge och Zorro. Två ganska intensiva herrar de också. De ska vara här i tio dagar medan deras familj förlustar sig i Österrike.

Aktivitetsnivån hos de tre vildaste, labbarna och Deco, Lippan är lugnet själv, har dock sjunkigt lite nu. Dels har lusten att lägga näsan i blöt och se till så man inte missar något avtagit, dels har jag börjat få in lite förhållningsregler hos gästerna...

I lördags spårade vi. Det var intressant... Totalt oerfaren spårläggare som fick instruktioner att snitsla upptaget, sedan inga mer snitslar utom vid apporterna. Jag hade också gått igenom lite om spårläggande, ritat på tavlan och berättat om avstånd mellan vinklar och apporter. Följden blev ett spår med snitslar överallt... utom vid apporterna, som förresten låg i vinklar. Slutet på spåret låg igenom en nyanvänd sökruta. Visserligen ska man ju förbereda hunden på alla eventualiteter, men jag trodde inte Deco var riktigt mogen för så mycket svårigheter på en gång! Nå, hur gick det då?

Det gick faktiskt rätt bra. En burk och en pinne borta. Den sista pinnen låg i en högerböj mitt i sökrutan, den hade han i näsan men valde att strunta i den. Jag vet att den låg där för Lippan hämtade den sen. Burk nr. två låg nere i en massa ljung, också i en högerböj. Den tror jag inte han kände alls.

Det som var bra var att första burken och första pinnen tog han upp och kom med! Hurra! Det var också otroligt nyttigt att spåra utan att ha en aning om var apporterna låg. Det här var nog första gången vi inte fick med oss allt hem. Beror det på att spåret var för svårt, eller på att Decos dökött bak i linan styr i vanliga fall...? Hm... Mer spår utan att ha en aning vill jag ha! Men kanske utan apporter i vinklarna då ;o)