I lördags tog vi en tripp till Örebro för MT och exteriörbeskrivning av Deco. Förutom att man är tvungen att åka innan solen gått upp så gick resan bra. Det tar en stund att åka och även om vi stannade och rastade jyckarna så tyckte de väl inte att det var så kul att tillbringa så mycket tid i bilen. Med andra ord var både Deco och Bönan fulla av energi när vi kom fram.

Vi hann gå med och kolla på en hund innan det var vår tur. Alltid bra att kolla in vad som ska hända innan det är dags.

Det började struligt. Både jag, en av domarna och till slut Classe fick hålla på en bra stund innan vi hittade Decos chip. Den där avläsaren tycker inte Deco är något vidare, men han accepterade snällt att alla höll på och grejade med honom. Själva testet gick väl bra, tror jag. Han lekte och kampade bättre på 40 meter än på fem. Hade jag hållt truten så hade han hamnat "bättre" på samarbete-förare. Sprang fram till "lilla bytet" och när det inte rörde sig så nosade han bara på det. Letade i en minut efter att det försvunnit in i röret.

Trumgubben (som heter något annat nu för tiden, socialt samspel?) blev han mest förbannad på, och det tog en liten stund innan han fattade att det var en människa. Synd att de ska ha det där skynket på sig. Sådana lekar som han försökte bjuda upp till har vi lekt länge här hemma. INTE för att "träna" mentaltest, det har bara blivit så. Det är en av Decos favoritlekar, men vi spökar ju inte ut oss

Skrammel och dumpe blev han lite rädd för, men det gick snabbt över med lite hjälp. Figurraden brydde han sig inte alls om.

Dagens läskigaste var släden. Den blev han riktigt förbannad på! Men ändå på ett sansat sätt, sa de efteråt. Jag vet inte, jag stod mest och tittade rakt fram...

När det var dags för skotten så var han riktigt på G. När de sköt så hoppade han till och hade nog gärna sprungit bort till skytten om han varit lös. Kampandet under skott var inga problem alls.

Under våren tränade vi mycket skott i samband med budföringen. Budföring är det roligaste Deco vet, och jag tror att det är därför han gasar när det skjuts.

Hur som helst så klarade han mentaldelen med 420 poäng. En av domarna sade att han tyckte Deco var en bra hund. Sansad och med väl anpassad aggressivitet. Kul att höra, men testet är mest intressant ur avelssynpunkt, för min del är det ingen skillnad, han är fortfarande min Snufsegris.

Jag tyckte att han reagerade ungefär som jag hade trott att han skulle göra. Förutom att han blev så förbannad. Det finns lite mer av det än jag trodde. Vill ni veta protokollet i detalj så kan ni kolla på Vickulas.

Efter mentaltestet var det dags för exteriörbeskrivningen. Det gick också bra. Han är för hög, 52cm, och smal, men ser trots det ut som en kelpie.

Därmed erövrade han sin första titel - KORAD. Vi hoppas att det blir fler titlar så småningom...

När allt var klart fick Bönan komma ut på Örebro BK:s gigantiska plan och träna lite. Han var också ganska gasad, men fixade den nya miljön bra. Vi tränade lite kontakt, inkallning, platsliggning och ff.

Deco fick också träna lite. De hade en övningsstege (låg) i metall som han traskade över några gånger. Ink, ff, dumrutan drog vi också igenom innan det var dags att börja färden hemåt. Underbart vackert var det hela vägen hem med träd som sprakar i höstens färger. Jag hade lust att stanna och fota hela tiden, men då hade vi väl inte varit hemma än.

Vi var hemma vid sju, 12½ timmar efter att vi åkte, och beställde thaimat från Klavres egen restaurang. Det smäckte vi i oss till fotbollsmatchen mot Danmark. Jag hörde att vi förlorade. Själv såg jag inte mycket av tillställningen eftersom jag somnade i soffan så fort jag ätit klart...

_

Gårdagen var seg! Trött som en gnu och ont överallt hade jag efter resan, men vi styrde ändå kosan mot klubben och genomförde en träningstävling i högre klass. Det var jättebra ordnat med både TL och domare. Eftersnack med träningstips fick vi också. Tack Kerstin och Greger som ställde upp och fixade det! Nu har vi lite att gneta på till våren.

Jag har fortfarande inte bestämt mig för om jag ska anmäla mig till en tävling eller inte. Lydnaden känns ganska bra, men det är ju det där förbenade spårandet som ska till också... och Öland är svårt! Säger de...

_

Vill bara tala om att vi har sådana här i trädgården!

Hösten har varit fin

_